Julgranar – ett lönsamt komplement

Mamma köper julgran med barn

Att en stor och stolt skogsnation som Sverige inte är självförsörjande på julgranar är något av en gåta. Varför fortsätter vi att importera granar när vi borde kunna odla dem själva i högre utsträckning och erbjuda marknaden friska, vackra och närodlade granar som inte transporterats långa sträckor, samtidigt som svenska odlare tjänar på produktionen?

Text: Marie Nälsén | Foto: Christian Ferm | Artikel från Med Mellanskog nr. 4 2020

Att det inte odlas mer julgran i Sverige är till stor del en fråga om vana och tradition. Det tror i alla fall Matts Söderström, skogsbrukschef på Mellanskog.

– Jag kan tycka att det är synd för det finns en stor marknad och har man till exempel outnyttjad jordbruksmark så är julgransodling ett utmärkt sätt att höja avkastningen på sin mark. Visst kräver det en hel del arbete och skötsel och att man har en vettig framförhållning och är konsekvent, men rätt utfört finns det pengar att tjäna även i Sverige. Internationellt är den här marknaden värd många miljarder, förklarar Matts.

Vad säger forskningen?

En som kan det mesta om julgransodling är forskaren Martin Pettersson som skrev landets första doktorsavhandling om julgransproduktion för två år sedan. I avhandlingen jämför han den storskaliga och ekonomiskt framgångsrika produktionen i USA med Sveriges småskaliga dito.

– Det saknas stöd och kunskap i Sverige för de som är intresserade. Varken Jordbruksverket eller Skogsstyrelsen verkar ha underlag och statistik kring odlingen i Sverige vilket förvånar mig. För att lyfta produktionen behövs samarbete både internationellt och mellan myndigheter, forskare och odlare, på samma sätt som redan finns i många andra länder, säger Martin.

Martin Pettersson ser många goda skäl till ökad julgransodling i Sverige:

  • Den svenska julgranproduktionen är relativt frisk och fri från de mest aggressiva skadegörarna.
  • Det finns mycket mark tillgänglig som skulle fungera bra att odla på och den är relativt billig i jämförelse med exempelvis Danmark, där odlingen är väl utvecklad.
  • Ökad vilja att stödja svenskt och närproducerat bör resultera i att man väljer en svensk gran istället för en importerad gran.
  • Ökad miljömedvetenhet från svenska konsumenter bör resultera i att man väljer bort plastgranar från Kina som är dåliga för miljön.

Vill du lära dig mer?

  • Föreningen Sydsveriges Julgran och Pyntegrönodlarförening har mycket kunskap och information. Webbplats: http://www.julgransodlarna.org
  • Då det inte finns någon riktigt bra bok på svenska tipsar Martin Pettersson om att köpa den norska boken ”Skader i juletrefelt – biotiske og abiotiske faktorer” som är mycket bra för julgransodlare.

Stor besvikelse över dom i lavskrikeärende

Idag presenterades Mark- och miljööverdomstolens dom gällande en anmäld avverkning i Vallsta strax utanför Bollnäs. Avverkningen förbjöds i början av 2016 av Skogsstyrelsen med hänvisning till att lavskrikor hade sitt revir i området. Mark- och miljööverdomstolens dom innebär att ärendet nu återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling. Mellanskog har tillsammans med LRF stöttat markägaren i rättsprocessen och reagerar med bestörtning på beskedet.

– Detta är en cirkus. Det är nästan på dagen fem år sedan avverkningsanmälan lämnades in, nu börjar processen i princip om från början och skogsägarens limbo fortsätter. Allt detta för att skydda en fågel som på inget sätt är hotad, det här är helt absurt, säger Karin Perers, ordförande i Mellanskog.

– Nu står vårt hopp till utredningen av artskyddsförordningen. Ett förbud som innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras måste följas av ett formellt skydd som säkerställer att markägaren får ersättning för intrånget. Dessutom behöver vi komma till rätta med att Sveriges bestämmelser om fåglar går längre än EU-direktiven kräver, det är helt orimlig, fortsätter Karin Perers, ordförande i Mellanskog.

Domen i Mark- och miljööverdomstolen undanröjer tidigare domar och beslut och återförvisar ärendet till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling. Domstolen gör bedömningen att åtgärder inom skogsbruket som kan skada eller förstöra lavskrikans fortplantningsområden och viloplatser omfattas av artskyddsförordningen och att hänsyn måste tas till storleken på, och förutsättningarna för, lavskrikebeståndet på lokal och regional nivå.

Domstolen konstaterar vidare att ett förbud mot åtgärden innebär en ingripande inskränkning i skogsägarens rätt att använda sin fastighet och att det inte finns tillräckligt stöd i gjorda utredningar för att helt förbjuda avverkningen. Å andra sidan konstaterar man att det inte heller finns stöd för att tillåta den anmälda avverkningen utan att skogsägaren genomför de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Prövningen av vilka åtgärder som bör vidtas bör göras av Skogsstyrelsen menar domstolen.

Domen är inte möjlig att överklaga. Om beslut om ett förbud vidhålls kommer skogsägaren att åter få gå till domstol för att kräva ersättning från staten.