Skogen är en av Sveriges viktigaste resurser. Trots sitt bidrag till klimatnytta, biologisk mångfald, jobb och konkurrenskraft har den på senare år ofta hamnat i skymundan i den politiska debatten. Varför är det så? Det ville Mellanskog undersöka när man i början av maj bjöd in till ett livesänt samtal om skogens roll i valrörelsen 2026.
I panelen deltog Per Rosencrantz, opinionsexpert och politisk analytiker, Tomas Lundmark, professor emeritus i skogsskötsel, samt Marie Wickberg, hållbarhetschef på Mellanskog.
Under kvällen stod skogspolitiken i dåtid, nutid och framtid i fokus. Samtalet tog bland annat avstamp i SVT:s partiledardebatt som sänts några dagar tidigare. Där hade skogen främst diskuterats ur ett miljöperspektiv, vilket enligt Per Rosencrantz gav en alltför snäv bild av frågan.
– Frågar man svenska väljare vilka näringar som är viktigast för svensk ekonomi hamnar skogsindustrin ofta i topp, långt före exempelvis bilindustrin. För många handlar skogen inte bara om klimat och miljö, utan också om tillväxt, arbetstillfällen och den egna ekonomin – inte minst eftersom omkring 300 000 svenskar är skogsägare idag, poängterade Per Rosencrantz.
Tomas Lundmark tog under kvällen med publiken genom skogspolitikens utveckling de senaste 150 åren. Bilden som växte fram var tydlig: skogen tycks idag spela en mindre roll i det politiska samtalet än den gjort under stora delar av Sveriges moderna historia.
– Politiken var på den tiden (förra sekelskiftet, reds. anm.) oerhört insatt i hur skogsbruket fungerade och det fanns en oro kring om den här viktiga näringen skulle kunna fortsätta bära Sverige över tid. Därför investerade samhället i skogshögskola, forskning och riksskogstaxering för att mäta våra skogsresurser. Det växte fram ett slags kontrakt mellan markägare, industri och politik för att få systemet att fungera, berättade Tomas Lundmark.
När diskussionen åter riktades mot framtiden och valet 2026 kom en stor del av samtalet att kretsa kring Sveriges familjeskogsbrukare och den särskilda roll de spelar ur ett internationellt perspektiv.
– De cirka 300 000 skogsägare vi har i Sverige är en skatt för vårt samhälle. Människor som är djupt engagerade i sin ofta ganska lilla markplätt och som vill förvalta den väl för kommande generationer – drivna av både tradition och passion, sa Marie Wickberg.
Samtalet präglades av en gemensam slutsats: skogen är alltför viktig för att reduceras till en enskild fråga eller ett enskilt perspektiv. Ska Sverige lyckas förena klimatmål, biologisk mångfald och konkurrenskraft behövs ett bredare samtal om skogens roll – både i samhället och i politiken. Eller som Marie Wickberg uttryckte det:
– Skogen förtjänar ett annat politiskt samtal.
Missade du panelsamtalet? Du kan se det i sin helhet här.
Läs hur vi på Mellanskog arbetar för att lyfta familjeskogsbruket i valrörelsen här.