När den amerikanske IT-miljardären Alexander Karp nyligen köpte 15 000 hektar mark i Härjedalen väckte det stor uppmärksamhet. Nu välkomnar Mellanskog honom till det svenska skogsägandet genom ett öppet brev, där vi berättar om skogsägarföreningarnas historia och betydelse för det svenska familjeskogsbruket och samhället i stort.

Alexander Karp har, genom bolaget Cladonia Skog AB, köpt 15 000 hektar mark av SCA i Bergs kommun i Härjedalen. Köpet gör honom till en betydande skogsägare i området. Som nybliven skogsägare i Sverige har han också möjlighet att bli medlem i en skogsägarförening. Det ville vi uppmärksamma genom ett öppet brev, som publicerats som annons i lokala tidningar i Jämtland och Härjedalen.

Som nybliven skogsägare i Sverige kan Alexander Karp bli medlem i en skogsägarförening. Det ville Mellanskog uppmärksamma genom ett öppet brev till Karp, publicerat som annons i lokala tidningar i Jämtland och Härjedalen.

Skogsägarföreningarnas betydelse för svenskt skogsbruk

I brevet berättar Mellanskog om skogsägarföreningarnas historiska bakgrund och vilken roll de spelar för dagens skogsägare. Sedan början av 1900-talet har föreningarna hjälpt privata skogsägare att stärka sin ställning på virkesmarknaden. I dag bidrar de bland annat med rådgivning, skogliga tjänster och att vara gemensam röst i skogspolitiska frågor.

– Vi ville ta tillfället i akt att berätta om skogsägarföreningarnas betydelse och samtidigt välkomna Alexander Karp till det svenska skogsägandet. Vi hoppas att brevet ska väcka intresse för Mellanskog på ett brett plan och också bli början på en dialog, säger Peter Helander, ordförande för Mellanskog.

Mellanskog vill skapa dialog om skogsägandet

Mellanskog har verksamhet i Härjedalen och företräder skogsägare i området. För föreningen är det viktigt att nya skogsägare får möjlighet att lära känna bygden, människorna och de förutsättningar som gäller för skogsbruket lokalt.

– Att äga skog innebär både möjligheter och ansvar. Vi vill gärna berätta vad Mellanskog kan erbjuda och skapa kontakt med andra skogsägare i området, säger Peter Helander.

Läs brevet till Alexander Karp

Med glimten i ögat välkomnar Mellanskog Alexander Karp till Härjedalen och bjuder in honom att lära känna det svenska familjeskogsbruket bättre. Utöver annonsen har Mellanskog även skickat ett personligt brev till Alexander Karp.

Läs brevet i sin helhet här:
Welcome to Härjedalen, Mr. Karp!

Fakta om skogsägarföreningarna och familjeskogsbruket

• En lång tradition: Små skogsägare började organisera sig i skogsägarföreningar i början av 1900-talet för att stärka sin ställning gentemot större ekonomiska aktörer.
• 300 000 skogsägare: Drygt 300 000 privatpersoner äger tillsammans omkring hälften av Sveriges skogsmark.
• Tre skogsägarföreningar: Norra Skog, Mellanskog och Södra organiserar skogsägare över stora delar av landet. Ungefär en tredjedel av landets enskilda skogsägare är medlemmar i någon av föreningarna.
• Medlemmarna bestämmer: Skogsägarföreningarna ägs av sina medlemmar och styrs enligt principen en medlem, en röst.
• Stöd till skogsägaren: Föreningarna hjälper medlemmarna att sälja virke och erbjuder bland annat skogliga tjänster, rådgivning och utbildning.
• Lokalt engagemang: Genom lokalavdelningar bidrar föreningarna till gemenskap och utveckling i lokalsamhällen runt om i Sverige.
• Ansvar för framtiden: Sveriges skogsägare har frivilligt avsatt cirka två miljoner hektar skog för att bevara biologisk mångfald, utan ersättning.

Mellanskog skickar ett öppet brev till Skogsstyrelsen med anledning av de räknefel och metodbrister som myndighetens egen granskning har visat i rapporten Biologisk mångfald i skogen. Mellanskog efterlyser aktiva insatser för att sprida rättelserna, stärkt kvalitetssäkring och dialog om förtroendet för myndighetens faktaunderlag.

Rapportens slutsatser har fått stor spridning i medier och använts i riksdagsdebatter och i en partimotion. Samtidigt visar granskningen att det saknas stöd för den ökning av avverkningstakten som rapporten pekade på. Det finns också brister och osäkerheter i underlagen, som har samlats in vid olika tidpunkter och för olika syften. Stora delar av den skog som beskrivits som sannolik kontinuitetsskog har inte inventerats med avseende på faktiska naturvärden.

Skogsstyrelsen har reviderat rapporten, men Mellanskog anser att det inte är tillräckligt. En rättelse når inte automatiskt dem som redan har tagit del av de felaktiga uppgifterna. Myndigheten behöver därför aktivt bidra till att sprida en korrekt bild.

I brevet påtalar Mellanskog också att beräkningar kring kontinuitetsskog och värdekärnor fortsatt används, senast i den fördjupade utvärderingen av Levande skogar som presenterades den 1 oktober. Detta trots att den interna granskningen konstaterar mycket stora osäkerheter.

Mellanskog uppmanar Skogsstyrelsen att:

• Aktivt kontakta de medier och andra aktörer som har spridit uppgifterna.
• Se över hur operativa och administrativa underlag används för statistiska och kvantitativa analyser och hur analyserna kvalitetssäkras före publicering. Översynen bör omfatta hela kedjan, från källdata, beräkningar och antaganden till hur slutsatser formuleras och presenteras.
• Bjuda in skogsbrukets aktörer till en dialog om hur förtroendet för myndighetens rapporter och faktaunderlag kan återupprättas.

Att värna skogens biologiska mångfald är en central del av ett långsiktigt hållbart skogsbruk och angeläget för Mellanskog och våra medlemmar. Diskussionen behöver därför bygga på korrekta uppgifter, transparenta metoder och en tydlig åtskillnad mellan verifierade fakta, osäkra beräkningar, vetenskapliga bedömningar och politiska eller normativa ställningstaganden. Förtroendet för våra expertmyndigheters faktaunderlag är avgörande för att vi ska kunna mötas i ett konstruktivt samtal om skogens framtid.

Läs Mellanskogs öppna brev till Skogsstyrelsen i sin helhet här:
Öppet brev till Skogsstyrelsen angående granskningen av rapporten Biologisk mångfald i skogen

Regeringen har beslutat om en uppdatering av det nationella artskyddet. Förändringen gäller de arter som är fridlysta enbart genom svensk lag, alltså inte de arter som redan skyddas via EU:s art- och habitatdirektiv, exempelvis samtliga fåglar. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2026.

Fyra fridlysningsklasser införs

Hittills har alla nationellt fridlysta arter haft samma skyddsnivå. Nu delas de i stället in i fyra klasser, beroende på hur hotad arten är enligt rödlistan:

1. Strikt skydd gäller arter som är rödlistade som akut hotade (CR). Det starkaste skyddet, som gäller även om pågående markanvändning, till exempel skogsbruk, försvåras avsevärt.
2. Förstärkt skydd gäller arter som är rödlistade som starkt hotade (EN). Viss hänsyn måste fortsatt tas i brukandet.
3. Grundläggande skydd gäller arter som främst riskerar att utsättas för åtgärder riktade mot enskilda exemplar, exempelvis plockning. Skogsbruk omfattas av ett generellt undantag, vilket innebär att ingen artspecifik hänsyn krävs. Hit hör bland annat orkidén knärot.
4. Begränsat skydd innebär även det ett generellt undantag för skogsbruket, utan krav på artspecifik hänsyn.

Vad betyder förändringen för dig som skogsägare?

Den mest praktiskt betydelsefulla förändringen för skogsbruket är att knärot, som tidigare krävt särskild hänsyn i vissa sammanhang, nu hamnar i en klass där skogsbruket har ett generellt undantag. I praktiken innebär det att ingen artspecifik hänsyn längre krävs för knärot med anledning av fridlysningen.

Knärot är dock fortfarande rödlistad som sårbar (VU). Förekomst av arten kan därför även fortsättningsvis vara en signal om naturvärden i beståndet, även om det formella kravet på hänsyn med anledning av fridlysningen har försvunnit.

Har du frågor om hur de nya reglerna påverkar just ditt skogsbruk är du välkommen att kontakta din skogliga rådgivare på Mellanskog.

Den 15 november avvecklas Mellanskogs medlemsapp. Framöver hittar du dina digitala tjänster i Skogstorget där du kan följa din skog, dina skogliga affärer och ta del av viktig information om ditt skogsägande.

Förändringen är ett naturligt steg i Mellanskogs fortsatta satsning på att utveckla moderna och användarvänliga digitala tjänster för skogsägare.

Skogstorget blir den digitala ingången

Under de senaste åren har Skogstorget utvecklats med allt fler funktioner och tjänster. Genom att samla utvecklingen på en gemensam plattform kan vi fortsätta förbättra användarupplevelsen och skapa bättre förutsättningar för framtida digitala tjänster.

I Skogstorget kan du redan idag bland annat:

• Följa dina skogliga affärer
• Se information om dina fastigheter
• Ta del av kartor och skogsdata
• Beställa skogliga tjänster
• Hitta dokument och annan viktig information

Ingen ny inloggning behövs

För att använda Skogstorget loggar du in med Mobilt BankID. Du behöver inte skapa något nytt konto.

Under en övergångsperiod kommer Skogstorget att användas via webbläsaren på dator, mobil eller surfplatta.

Vi utvecklar framtidens digitala tjänster

Samtidigt som medlemsappen avvecklas fortsätter utvecklingen av Skogstorget. Vi har även inlett arbetet med att ta fram Skogstorget som app.

Målet är att göra det ännu enklare att ha med sig sina digitala skogstjänster i vardagen och ute i skogen. Fram till dess hittar du all information och alla tjänster i Skogstorget på webben.

Logga in i Skogstorget: www.skogstorget.se

Vanliga frågor

När stängs medlemsappen?

Den 15 november 2026. Därefter går det inte längre att använda appen.

Var hittar jag mina digitala tjänster?

I Skogstorget på webben. Du kan använda tjänsten på dator, mobil och surfplatta.

Behöver jag skapa ett nytt konto?

Nej. Du loggar in i Skogstorget med Mobilt BankID.

Kan jag använda Skogstorget i mobilen?

Ja. Skogstorget fungerar i webbläsaren på mobil, surfplatta och dator och kan användas var du än är, så länge du har internetuppkoppling

Kommer jag fortfarande åt information om min skog?

Ja. I Skogstorget kan du följa dina skogliga affärer, se information om dina fastigheter, använda kartor och ta del av våra digitala tjänster.

Försvinner mina anteckningar när medlemsappen stängs?

Nej. Dina anteckningar finns redan idag i Skogstorget och påverkas inte av att medlemsappen avvecklas.

Varför avvecklas medlemsappen

Vi samlar våra digitala tjänster i Skogstorget för att kunna fortsätta utveckla nya funktioner och skapa en bättre digital upplevelse för våra medlemmar.

Kommer Skogstorget att bli en app?

Ja. Vi har påbörjat arbetet med att utveckla Skogstorget som app. Fram till dess använder du Skogstorget via webbläsaren.

Antalet skogsägare under 40 år har mer än halverats sedan millennieskiftet. När Sverige går till val på söndag vill Mellanskog se en politik som ger nästa generation bättre förutsättningar att äga, bruka och utveckla skog.

I dag finns det 25 484 skogsägare under 40 år i Sverige. År 2000 var de 55 521. Det innebär en minskning med 54 procent. Samtidigt blir skogsägarkåren allt äldre. Andelen skog som ägs av personer över 70 år har fördubblats sedan år 2000, från 16 till 32 procent. Mer än 32 000 svenska skogsägare har fyllt 80 år.

– Familjeskogsbruket är en enorm resurs för Sverige och när allt färre unga tar över är det ett problem inte bara för skogsägarkåren utan för landet som helhet, säger Peter Helander, ordförande Mellanskog.

En fråga för hela samhället

Hälften av Sveriges skogsmark ägs av privatpersoner. Ofta handlar det om familjeskogsbrukare med mycket långa perspektiv. Den som planterar ett träd i dag vet att det ofta är nästa eller nästnästa generation som får ta del av resultatet. Men den kedjan förutsätter att nya generationer både kan och vill ta över.

Unga skogsägare bidrar med nya idéer, kunskap och investeringsvilja. De driver företag, anlitar entreprenörer och investerar i sina fastigheter. När färre unga blir skogsägare riskerar det därför att leda till mer än försenade generationsskiften. Även företagande, innovation och utvecklingskraft på landsbygden påverkas.

Samtidigt spelar skogen en viktig roll i arbetet med att stärka Sveriges beredskap, minska klimatpåverkan och utveckla en växande bioekonomi. För att skogen ska kunna bidra med bland annat byggmaterial, förpackningar, förnybar energi och gröna kemikalier behövs aktiva och kunniga skogsägare, liksom entreprenörer, forskning, transporter, farbara vägar och en konkurrenskraftig industri.

Tre frågor för ett starkare familjeskogsbruk

För att vända utvecklingen behöver det vara enkelt att ta över och utveckla en skogsfastighet, tryggt att investera och möjligt att fatta långsiktiga beslut om den egna skogen.

Inför valet fokuserar Mellanskog särskilt på tre frågor:

Enklare och mer förutsägbara regler

Den svenska skogspolitiken har successivt gått från frihet under ansvar till en alltmer komplex och oförutsägbar reglering. För att värna ett långsiktigt familjeskogsbruk behövs ett regelverk som gör det enklare och mer förutsägbart att äga och bruka skog.

Stärkt äganderätt och full ersättning vid inskränkningar

Osäkerhet kring skogsägarnas villkor minskar viljan att investera långsiktigt. Skogsägare behöver tydliga spelregler och rätt till full ersättning när möjligheten att bruka skogen begränsas.

Större fokus på den brukade skogens roll för klimatet

Den brukade skogen binder koldioxid samtidigt som förnybara produkter från skogen kan ersätta fossila råvaror. Politiken behöver i högre grad se och uppmuntra familjeskogsbrukets hela bidrag till ett långsiktigt klimatarbete.

Nästa generation behöver framtidstro

Svenskt familjeskogsbruk har byggts av generationer som planterat och vårdat skog för dem som kommer efter. Ska den traditionen leva vidare behöver fler unga känna att det är möjligt och meningsfullt att bli skogsägare.

– Trenden behöver ändras. Fler unga måste känna att det är roligt, meningsfullt och lönsamt att vara skogsägare. Först då har vi goda möjligheter att hålla landsbygden levande, föra Sveriges långa tradition av familjeskogsbruk vidare och stärka samhällets förmåga att hantera frågor som klimatförändringar och beredskap, säger Peter Helander.

Läs mer om Mellanskogs arbete inför valet och de frågor vi driver för att släppa loss kraften i familjeskogsbruket här.

Statistiken över skogsägarnas ålder bygger på offentlig statistik från Skogsstyrelsen.

Mellanskogs styrelse besökte nyligen Bollnäs för att följa upp arbetet efter stormen Johannes. Under besöket mötte de medarbetare och förtroendevalda medlemmar för att få en aktuell bild av läget i ett område där mycket arbete fortfarande återstår.

Mellanskogs styrelse har följt arbetet efter stormen Johannes nära sedan de första dagarna. Besöket i Bollnäs var en del av styrelsens löpande uppföljning av stormarbetet.

Medarbetare och förtroendevalda medlemmar berättade om sina erfarenheter från de intensiva månaderna efter stormen. Många har på olika sätt stöttat drabbade medlemmar, samtidigt som de själva har haft stormskadad skog.

– Vi vet att det här har varit, och fortfarande är, en påfrestande situation för många skogsägare. Det jag framför allt tar med mig från besöket är vilken kraft det finns i att hjälpas åt. Medarbetare och förtroendevalda har gjort extraordinära insatser under lång tid, många samtidigt som de själva har varit drabbade. Deras engagemang har varit avgörande för att Mellanskog har kunnat stötta medlemmarna och ta hand om de stora volymerna stormfälld skog, säger Peter Helander, ordförande i Mellanskog.

Arbetet går framåt

Styrelsen fick också en aktuell bild av det fortsatta arbetet. Antalet kontakter från oroliga medlemmar har minskat jämfört med i våras, och det finns en lättnad över att det stormfällda virket hittills har klarat sig bättre än befarat.

En stor del av den skadade skogen har tagits om hand, men i vissa områden återstår fortfarande ett omfattande arbete. De stora volymerna kräver att hela kedjan från skog och transport till industri fungerar.

Mellanskog fortsätter att ta hand om den kvarvarande stormfällda skogen, och bedömningen är att arbetet ska vara slutfört under november.

Läs mer om Mellanskogs arbete efter stormen här.

Mellanskog sänker virkespriserna på massaved, klentimmer samt normaltimmer av gran från och med den 1 september. Justeringen, som gäller nya kontrakt, görs mot bakgrund av ett fortsatt försvagat marknadsläge och lägre efterfrågan.  

• Grundpriset för grantimmer sänks med 50 kr/m³fub
• Grundpriset för klentimmer och kubb av tall och gran sänks med 25 kr/m³fub
• Sänkning av grundpriset på massaved med -25 kr/m³fub. Nytt grundpris på barrmassaved är 435 kr/m³fub och 415 kr/m³fub för björkmassaved

Prissänkningen avser följande län: Gotland, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Värmland.

Klicka här för att se våra prislistor och läsa mer om vår prissättning.

Aktuella och historiska virkespriser finns också i Skogstorget.

Mellanskogs prissättning

Som medlemsägd förening är vårt uppdrag att skapa stabila och goda förutsättningar för familjeskogsbruket över tid – oavsett konjunktur. Vår prissättning av virkesråvara ska vara enkel, transparent och rättvis. Den ska belöna medlemskap och skapa värde för hela föreningen.

Läs mer om medlemsnyttan här.

Timmerlager på Setras anläggning i Färila. Foto: Lasse Skoglund

PRESSMEDDELANDE

Under andra kvartalet har Mellanskog genomfört en historisk kraftsamling för att ta hand om den skog som skadades av stormen Johannes. Genom en stor förstärkning av resurserna i det drabbade området har produktionstakten varit hög. Mellanskog redovisar höga leveransvolymer och ett stabilt resultat för kvartalet, trots sjunkande virkespriser.

Resultat kvartal 2, 2026. Motsvarande period 2025 inom parentes.

Resultat – moderföreningen Mellanskog

Mellanskog redovisar ett rörelseresultat på 15 Mkr (58) för det andra kvartalet och ett resultat före skatt på 55 Mkr (117). Det starka finansnettot på 40 Mkr, främst till följd av realiserade vinster och en positiv utveckling i finansportföljen, bidrog till resultatet.

Mellanskogs omsättning och leveransvolym har ökat då koncernbildningen med Setra har inneburit ett samlat råvaruansvar för Mellanskog. Utöver detta har Mellanskogs leveransvolym från egen fältverksamhet ökat med 20 procent jämfört med samma period förra året.

Resultatet påverkas av både sjunkande virkespriser och de omfattande virkesvolymerna efter stormen Johannes. Arbetet med att effektivisera verksamheten fortsätter och omkostnaderna minskade med 16 Mkr jämfört med motsvarande kvartal 2025.

Hög takt i arbetet efter stormen

Hanteringen av de stormfällda volymerna i Mellanskogs verksamhetsområde fortsätter i hög takt. Volymerna är omfattande och leveransvolymen ökade med cirka 60 procent i det stormdrabbade området jämfört med motsvarande period 2025.

Personal, maskinkapacitet och logistikarbete har kraftigt förstärkts för effektiv hantering av volymerna. Hittills har cirka 120 000 m³fub exporterats med totalt 25 båtar och omkring 200 000 m³ timmer ligger under bevattning på Setras anläggningar, framför allt i Färila och Kastet. Sommarens väder har varit gynnsamt och kvarvarande vindfällen håller generellt fortfarande god kvalitet.

Mellanskog och Setra beslutade före sommaren om ett nytt sortiment för blånat timmer för att rädda så stora virkesvärden som möjligt. Hittills har sortimentet endast behövt nyttjas i liten grad.

– Kraftsamlingen är möjlig tack vare våra medarbetare och entreprenörer och det nära samarbetet med Setra. De starka insatserna har gjort att vi kunnat hålla hög takt och samtidigt värna virkets kvalitet och värde för skogsägarna, säger Fredrik Munter, vd för Mellanskog.

Drygt hälften av de stormfällda volymerna har nu hanterats och arbetet bedöms kunna vara slutfört under november.

– Vi går in i hösten med goda förutsättningar. Mycket arbete återstår och många skogsägare väntar fortfarande på att få hjälp, men vi har kapacitet och samarbeten för att fortsätta hålla hög takt och skapa största möjliga värde för våra medlemmar, säger Fredrik Munter.

Resultat koncernen Mellanskog

Koncernens rörelseresultat under kvartalet uppgick till 2 Mkr och omsättningen uppgick till 2 952 Mkr. Länk till Setras bokslutskommunikation, www.setragroup.com.

*m³fub= kubikmeter fast volym under bark

Ta del av balans- och resultaträkningen i sin helhet här.

Ytterligare information lämnas av

Fredrik Munter, vd Mellanskog, tel: 010-482 80 01
Anna Ramstedt, kommunikationschef Mellanskog, tel: 010-482 80 30

Grundlagsutredningens majoritet har presenterat förslag som skulle stärka äganderätten för Sveriges skogsägare. Trots det lyckades partierna inte samla sig kring en gemensam lösning. Det är djupt beklagligt, anser Mellanskog.

– Det fanns en verklig möjlighet att ta ett viktigt steg framåt, men politiken förmådde inte att visa den enighet som krävs. Nu riskerar enskilda skogsägare att få betala priset för den oenigheten, säger Peter Helander, ordförande för Mellanskog.

I dag kan en skogsägare drabbas av långtgående inskränkningar i möjligheten att bruka sin skog utan att få ersättning från staten. Det skapar osäkerhet och försvårar den långsiktiga planering som familjeskogsbruket bygger på. Grundlagskommittén fick därför ett särskilt uppdrag att se över egendomsskyddet vid så kallade rådighetsinskränkningar.

Mellanskog bedömer att majoritetens förslag är ett steg i rätt riktning och ligger väl i linje med hur Mellanskog ser på behoven av grundlagsförändringar. Det gäller bland annat ambitionen att tydliggöra kravet på proportionalitetsbedömning och att skapa ett mer förutsebart rättsskydd, med mindre utrymme för skiftande bedömningar från fall till fall.

– Förslaget är inte perfekt, men det innebär tydliga steg i rätt riktning. Framför allt hade det kunnat ge skogsägare större trygghet i att ersättning ska utgå när möjligheten att bruka skogen begränsas. Det är en viktig princip för oss, säger Peter Helander.

En förändring av grundlagen kräver bred politisk förankring. Mellanskog beklagar därför att partierna inte lyckades överbrygga de återstående skillnaderna och att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte anslöt sig till utredningens majoritet. I praktiken innebär det att de för andra gången säger nej till ett förslag om att stärka egendomsskyddet i grundlagen.

Men problemet som låg bakom utredningens uppdrag finns fortfarande kvar. Mellanskog anser därför att arbetet med att stärka skogsägarnas rättigheter måste fortsätta. Om en bred politisk uppgörelse om grundlagen inte är möjlig måste politiken hitta andra vägar framåt.

Det mest angelägna är nu att skyndsamt genomföra den lagstiftning om ersättning som riksdagen redan har beslutat om, men där tidpunkten för ikraftträdandet fortfarande är oklar.

– Problemen för skogsägarna finns kvar oavsett om politiken lyckas komma överens om grundlagen eller inte.
Om den vägen nu är blockerad måste politiken hitta en annan väg framåt. Skogsägare behöver ett starkare och mer förutsebart rättsskydd och de behöver det nu, säger Peter Helander ordförande för Mellanskog.

Inför höstens riksdagsval samlar Mellanskog representanter från samtliga riksdagspartier till fyra livesända samtal om skogspolitik. Syftet är att lyfta familjeskogsbrukarnas perspektiv och få tydliga besked om hur partierna vill utveckla skogspolitiken under nästa mandatperiod.

Skogen och familjeskogsbruket har en viktig roll för klimatet, den biologiska mångfalden, en levande landsbygd och Sveriges ekonomi. Samtidigt påverkas landets skogsägare i hög grad av politiska beslut. Inför valet vill Mellanskog därför bidra till att familjeskogsbrukarnas förutsättningar och behov får en tydlig plats i den politiska diskussionen.

I Mellanskog möter möts riksdagspartiernas företrädare, två och två, i fyra livesända samtal om skogens och familjeskogsbrukets framtid. De får diskutera aktuella frågor som äganderätt, klimat, biologisk mångfald, tillväxt och landsbygdsutveckling och ge besked om hur de vill utveckla skogspolitiken under nästa mandatperiod.

– Vi vill skapa samtal där familjeskogsbrukarnas verklighet står i centrum och där partierna får möjlighet att konkretisera sin politik. För den som äger och brukar skog är de politiska besluten avgörande för möjligheten att planera långsiktigt och utveckla sitt skogsbruk, säger Marie Wickberg, hållbarhetschef på Mellanskog.

Under varje samtal får politikerna också ta del av en verklig berättelse från familjeskogsbruket och diskutera hur de vill möta de utmaningar som svenska skogsägare står inför.

Fyra samtal inför valet

Först ut den 18 augusti är Martin Kinnunen (SD) och Stina Larsson (C). Därefter möts Elin Nilsson (L) och Kajsa Fredholm (V) den 25 augusti, John Widegren (M) och Emma Nohrén (MP) den 1 september samt Kjell-Arne Ottosson (KD) och Jytte Guteland (S) den 8 september.

Samtalen leds av Mellanskogs hållbarhetschef Marie Wickberg tillsammans med hållbarhetssamordnare Örjan Grönlund.

Alla sändningar sänds live och du som följer samtalen har möjlighet att ställa egna frågor direkt till politikerna.

Läs mer om Mellanskog möter, se hela programmet och anmäl dig till livesändningarna här.