Regeringen har beslutat om en uppdatering av det nationella artskyddet. Förändringen gäller de arter som är fridlysta enbart genom svensk lag, alltså inte de arter som redan skyddas via EU:s art- och habitatdirektiv, exempelvis samtliga fåglar. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2026.
Fyra fridlysningsklasser införs
Hittills har alla nationellt fridlysta arter haft samma skyddsnivå. Nu delas de i stället in i fyra klasser, beroende på hur hotad arten är enligt rödlistan:
- Strikt skydd gäller arter som är rödlistade som akut hotade (CR). Det starkaste skyddet, som gäller även om pågående markanvändning, till exempel skogsbruk, försvåras avsevärt.
- Förstärkt skydd gäller arter som är rödlistade som starkt hotade (EN). Viss hänsyn måste fortsatt tas i brukandet.
- Grundläggande skydd gäller arter som främst riskerar att utsättas för åtgärder riktade mot enskilda exemplar, exempelvis plockning. Skogsbruk omfattas av ett generellt undantag, vilket innebär att ingen artspecifik hänsyn krävs. Hit hör bland annat orkidén knärot.
- Begränsat skydd innebär även det ett generellt undantag för skogsbruket, utan krav på artspecifik hänsyn.
Vad betyder förändringen för dig som skogsägare?
Den mest praktiskt betydelsefulla förändringen för skogsbruket är att knärot, som tidigare krävt särskild hänsyn i vissa sammanhang, nu hamnar i en klass där skogsbruket har ett generellt undantag. I praktiken innebär det att ingen artspecifik hänsyn längre krävs för knärot med anledning av fridlysningen.
Knärot är dock fortfarande rödlistad som sårbar (VU). Förekomst av arten kan därför även fortsättningsvis vara en signal om naturvärden i beståndet, även om det formella kravet på hänsyn med anledning av fridlysningen har försvunnit.
Har du frågor om hur de nya reglerna påverkar just ditt skogsbruk är du välkommen att kontakta din skogliga rådgivare på Mellanskog.