Kriget ställer arbetskraftsbehovet på sin spets

Roman Honsevych, Roman Kushnir, Yaroslav Kushnir och Volodymir Honsevych från Ukraina är ivriga att börja arbeta. 

Det katastrofala kriget i Ukraina drabbar befolkningen urskillningslöst. Landet måste mobilisera alla krafter för att försvara sig mot angreppet. För Svensk skogsservice innebär det att cirka hälften av medarbetarna inte finns på plats i skogen när högsäsongen för röjning och plantering närmar sig.

Text: Jesper Mott/Mellanskog Foto: Joachim Lagercrantz

Joakim Gustafsson, vd för Svensk skogsservice med bas i Ed i Dalsland, betonar att den stora tragedin i Ukraina överskuggar alla andra problem som drabbar oss i Sverige till följd av kriget. Även om företaget har det kämpigt ligger fokus just nu på att göra livet enklare för de ukrainska medarbetarna och deras familjer.

Av företagets 104 anställda kommer 53 från Ukraina, men endast fem av dem finns i Sverige i dagsläget. De andra befinner sig i hemlandet i beredskap eller ligger framme vid fronten.

– Det är en helt surrealistisk situation med halva företaget indraget i ett krig. Två personer deltar just nu i striderna och fem får militär övning. De andra jobbar med att bygga upp försvaret i den västra landsändan där de flesta av våra kollegor bor, säger Joakim Gustafsson.

En av de mer erfarna kollegorna från Ukraina finns på plats i Sverige och fungerar som samordnare och håller koll på vad som händer med de övriga.

Fem medarbetare från Ukraina befinner sig nu i Sverige, men anlände före den period som omfattas av arbetsvisum för 2022, försöker Joakim Gustafsson febrilt att få dispenser så att de kan jobba och försörja sina familjer för egen maskin. Något som de önskar mer än allt annat. Två av dem lämnade Ukraina efter att invasionen inleddes den 24 februari och för dem gäller massflyktsdirektivet vilket ger dem rätt att ta arbete.

– De är rastlösa och vill inte bara sitta på händerna eller bära upp bidrag. De vill jobba så snabbt som möjligt och vi har uppdrag som behöver göras. Varje dag dyker de upp på kontoret och kollar hur det går. Det är frustrerande att vänta på respons från myndigheterna. Det tar alldeles för lång tid.

Den mest intensiva perioden för Svensk skogsservice är mellan maj och oktober månad. Sedan torkan 2018 och pandemin de senaste två åren har det varit svårt att få tag i duktig arbetskraft från såväl Sverige som resten av världen. Orderböckerna har varit fulla och företaget har fått tacka nej till många uppdragsgivare då det kommer ut extra volymer under hösten.

För skogsföretag som utför röjning och plantering är den utländska arbetskraften absolut nödvändig. Skogsarbete täcker ofta stora geografiska områden, vilket kan vara mindre lockande för svenskar. Svensk arbetskraft söker sig hellre till arbeten med tillsvidareanställning snarare än säsongsbaserat behov. Lägger man där till den specifika kompetens och erfarenhet som arbetet i skogen faktiskt kräver, och viljan att jobba i en mycket krävande miljö med tunga arbetsuppgifter, så kan inte Sverige själva täcka behovet.

– Förutom Ukraina så kommer våra medarbetare från Polen, Sverige, Rumänien och Bulgarien. Vi har väldigt hög återkommande grad och det gör att personalen har mer erfarenhet och att vi förstår varandra både vad gäller arbetsuppgifter, kultur och praktiska saker i det svenska samhället, säger Joakim Gustafsson.

Alla seriösa skogsföretag följer kollektivavtalet som är en grund för goda arbetsvillkor, säker arbetsmiljö och avtalsenliga löner. Joakim Gustafsson menar att lönenivån i Sverige trots det ligger ganska lågt i jämförelse med andra branscher och motsvarande jobb i andra EU-länder som konkurrerar om samma arbetskraft. Skogsarbetsgivare kastar nätet allt vidare för att få tag i kompetens och idag kommer vissa från länder som Thailand och Burma.

– Under högkonjunktur är det faktiskt svårare att bemanna. Skogen är mindre konjunkturkänslig än många andra branscher, så under lågkonjunktur är vi mer populära som uppdragsgivare.

Ett lika stort problem som brott mot kollektivavtalet ser Joakim Gustafsson i det han anser vara en slapp uppföljning och kontroll av PEFC-certifieringen.

– Jag tycker att det är för lätt att bli certifierad. Bättre certifiering skulle göra det tryggare för upphandlare som Mellanskog och det skulle göra det svårare för oseriösa aktörer i branschen. Det tillsammans med bättre framförhållning och planering skulle gagna hela vår bransch och göra den mer attraktiv.