Nu kommer ytterligare en dom som visar att politikerna måste kliva fram och skriva in ersättningsrätten i lagstiftningen. Bakgrunden? Skogsstyrelsen förbjuder slutavverkning för markägare vars granskog ligger vid en mindre sjö där den fridlysta gölgrodan också finns. Markägarna förlorar 837 500 kronor i intäkt, motsvarande intrångsersättning för området. Men Mark- och miljödomstolen ger dem inte rätt till ersättning.
Markägarna har anmält en slutavverkning i sin hundra år gamla granskog som ligger intill en mindre sjö där den skyddade arten gölgrodan förekommer. Skogsstyrelsen förbjuder slutavverkningen men möjliggör gallring med ett uttag om 35 procent, motsvarande en normal gallring. Genom detta beslut förlorar markägarna en stor intäkt och stämmer därför staten. Mellanskog stöttar markägarna i stämningen.
Mark- och miljödomstolen ger nu markägarna rätt i frågan om att intrånget är betydande. Men domstolen menar däremot att det är centralt att Skogsstyrelsens beslut inte avser ett totalt avverkningsförbud utan medför begränsningar i brukandet. Därför är det inte enligt dem frågan om en väsentlig påverkan på pågående markanvändning. Men detta medför alltså en stor förlust av intäkt för markägarna.
Domen tar sin utgångspunkt i en prejudicerande dom från Högsta domstolen, det så kallade Hargmålet (NJA 2023 s 291), som säger att skogsägare kan ha rätt till ersättning. Mark- och miljödomstolen menar dock att grunderna för ersättning i detta fall inte är uppfyllda eftersom beslutet inte begränsar den pågående markanvändningen fullt ut – även om de förbjuder ett uttag på hela 65 procent.
Markägarna invänder och menar att Skogsstyrelsens föreläggande som medger gallring i gammal granskog går emot myndighetens egna rekommendationer och riskerar att orsaka stora skador från stormar och insektsangrepp. Möjligheterna att nya träd växer upp underifrån i den befintliga skogen bedöms av Mellanskogs experter som begränsade, i alla fall på 50-100 års sikt.
Marie Wickberg är hållbarhetschef på Mellanskog som har hjälpt markägarna genom processen. Hon ser domen som ytterligare ett skäl för att verka för politisk förändring:
– Att få ersättning med grund i Harg-domen är uppenbarligen som att passera ett nålsöga iklädd sumodräkt. De enda som faktiskt fått ersättning från staten för de långtgående inskränkningarna i äganderätten är ett större aktiebolag. Ingen enskild markägare har hittills kompenserats med en enda krona. Tycker våra politiker att det är rimligt?








