. .
Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies. Läs mer om de cookies vi använder och hur du hanterar dem.

Nyheter från Mellanskog

Hänsynsyta foto Lena Gustafsson, SLU
28 JAN 2016

Miljönytta som fungerar

Att lämna kvar grupper av träd när skogen avverkas är en form av naturhänsyn som fungerar. Dessa dungar hjälper många arter att överleva tiden tills ny skog har växt upp.

Ytorna måste dock vara stora om gammelskogens arter ska klara sig, men även små ytor fyller en viktig funktion. Det slår SLU och Skogforsk fast i en vetenskaplig granskning.

Hänsynsytor - spridda dungar av skog

När skog avverkas lämnas spridda dungar av skog på hyggena, det kallas hänsynsytor. De ska fungera som en fristad för den gamla skogens arter under hygges- och ungskogsfasen. De kan också gynna arter som trivs i de mer öppna miljöer som finns i kanterna. När ny skog växer upp runt trädgruppen kan arterna spridas vidare ut i den nya skogen. Så sa teorin när denna form av naturhänsyn började tillämpas för drygt 20 år sedan.

Målmedvetet arbete på Mellanskog

Mellanskog arbetar målmedvetet för en bättre miljöhänsyn. Att lämna grupper av träd vid en avverkning är ett exempel på generell hänsyn och som tillsammans med skogsägarnas frivilliga avsättningar av hela bestånd ingår i arbetet för en bättre miljöhänsyn Åsa Öhman är miljöansvarig på Mellanskog, hon menar att den vardagliga miljöhänsynen är viktig för att nå resultat;

– Våra skogsinspektorer och entreprenörer gör många miljöåtgärder varje dag. Varje litet beslut har stor betydelse för hur bra det ska bli i slutändan. Därför är det väldigt viktigt med rätt information och en god utbildning av anställda och entreprenörer, det tycker jag att vi har i Mellanskog.

Utvärdering av SLU och Skogforsk

Nu har SLU och Skogforsk utvärderat den faktiska nyttan av de lämnade grupperna med träd och konstaterar att den verkligen är värdefull för många arter.

– Hänsynsytorna har visat sig öka överlevnaden för spindlar och rödlistade mossor och lavar. I en studie från Hälsingland fanns exempelvis fem gånger så mycket mossor kvar i hänsynsytorna jämfört med det öppna hygget. De känsligaste arterna, som är beroende av skogens skugga och luftfuktighet, får däremot problem om ytorna inte är rejält stora, kanske ett hektar eller mer, säger professor Lena Gustafsson vid SLU.

Även små ytor fyller en funktion

I praktiken är hänsynsytorna oftast mindre, upp till ett halvt hektar. Det betyder att det omgivande hygget påverkar miljön långt in i hänsynsytan, och vindfällning av kantträden är vanligt. Men även små hänsynsytor fyller en viktig funktion genom att de förser skogen med död ved och solbelysta trädstammar.

– Vindfällda träd i hänsynsytor bör inte plockas bort, påpekar Jan Weslien på Skogforsk. De är viktiga livsmiljöer för många arter, framförallt insekter.

Foto: Lena Gustafsson, SLU