Just nu pågår en stor debatt om Nordkalks tillstånd att öppna en ny kalkstenstäkt i Bunge, på Gotland. Här redovisar vi vår hållning i frågan.

Nordkalk är sedan mer än 20 år medlem i Mellanskog. Mellanskog har också ett skogsförvaltningsavtal med Nordkalk som innebär att vi ombesörjer de skogliga tjänster de efterfrågar. I början av juli 2012 fick Mellanskog en förfrågan från Nordkalk om vi kunde bistå med avverkning av skogen på kalkstenstäkten i Bunge.

Överväganden inför avverkningen

Debatten och den juridiska processen kring kalkstenstäkten i Bunge har pågått under 6–7 år. Ansvarig Inspektor och Virkesområdeschef på Gotland var väl medvetna om att avverkningen kunde bli kontroversiell och medföra negativ publicitet. De skickade därför frågan om de kunde skriva kontrakt på avverkningen vidare till Mellanskogs ledning.

Mellanskog konstaterade följande:

• I Mellanskogs inköpspolicy för virkesråvara åtar vi oss bl.a. att inte handla med illegalt avverkat virke och inte avverka i skogar där avverkningen hotar höga naturvärden eller bidrar till avskogning i Sverige genom att skogsmark (i stor skala) överförs till plantager eller icke skoglig användning. I Sverige förekommer ingen mätbar avskogning, arealen skogsmark har varit oförändrad under perioden 1990–2005.

• Andelen skyddad produktiv skog på Gotland är näst högst i landet, 9,4 % (motsvarande ca 10 000 ha) av den totala arealen produktiv skog har skydd i form av naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Det område där mineralbrytning har fått tillstånd är anvisat av Länsstyrelsen på Gotland och upptar 170 hektar mark. Mark- och miljööverdomstolen har beslutat att Nordkalk ska avsätta 300 ha annan mark som kompensation för den skog som försvinner på täktområdet samt lämna stöd till restaurering av våtmarker och stödja forskning kring gaffelfibbla.

• Mellanskogs miljöpolicy och certifieringsregler gäller enbart för skogsmark.

• När skogsmark ska exploateras och omföras till bostadsområden, jordbruksmark, vägar eller industrimark gäller inte certifieringsregler eller Skogsvårdslag och den skogliga hänsyn som dessa föreskriver

• Beslut om ändrad markanvändning (annat än skogsbruk) tas av stat, kommun eller myndigheter beroende på om marken skall användas till exv. vägar, bostadsmark, naturreservat, jordbruk, mm.

• Beslut om ändrad markanvändning på grund av att höga naturvärden hotas kan överklagas i Miljödomstol, Mark- och miljööverdomstol samt ev. prövas av Högsta domstolen, om de finner ärendet principiellt intressant.

• Den 5 juli i år meddelade Mark- och miljöverdomstolen en dom som avslog yrkandena om att förhandsavgörande ska inhämtas från EU-domstolen, som gav Nordkalk tillstånd enligt miljöbalken till täkt av kalksten i aktuellt område (Bunge) med dispens från artskyddsförordningen för de skyddade arter som påverkas med ett antal villkor för grundvatten, buller, inhägnad m.m. Domstolen beslutar också att tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft (omedelbar verkställighet).

• Den 6 juli överklagar Naturvårdsverket mark- och miljööverdomstolens dom till HD och begär inhibition (upphörande) av den omedelbara verkställigheten av kalktäkten eftersom irreversibla ingrepp i naturen kommer att ske innan överklagandetiden gått ut (2 augusti).

• Den 10 juli avslår Högsta Domstolen Naturvårdsverkets yrkan/överklagan om inhibition (indragning av tillåtligheten till kalkstenstäkt). (Svenska Botaniska föreningen och Gotlands botaniska förening yrkan om inhibition avslås av HD 27 juli)

• Tillåtligheten (att driva täktverksamhet) har laga kraft sedan 2009, begäran om inhibition för uppskjutande av verkställighet, har fått avslag 3 gånger. Det återstår för HD att eventuellt ta upp villkoren för verksamheten till prövning. Domen kan överklagas av sakägarna t o m den 2 augusti.

• De villkor som ev. ska prövas av HD rör, enligt vår bedömning, i huvudsak hänsyn och kontrollprogram för yt- och grundvatten, stängsling av täkten m.fl. icke skogliga parametrar.

Beslut och vårt ställningstagande

Mellanskogs gör inte avvägningar mellan naturvärden, näringsverksamhet och samhällsintressen. I dessa fall förlitar vi oss på den demokratiska process där stat, kommun, myndigheter och eventuellt domstolar beslutar om markanvändningen. I detta fall har 7 år långa förhandlingar i det svenska rättssystemet resulterat i att skogen i Bunge (inkl. den s.k. Ojnareskogen) på norra Gotland med omedelbar verkställighet övergått från skogsmark till kalkstenstäkt.

Trots att beslutet om täktverksamhetens tillåtlighet inte har något med Mellanskog att göra är risken för negativ publicitet stor. Detta eftersom den skog som växer på kalkstenstäkten innehåller höga naturvärden och avverkningen är ett så konkret tecken på att den täktverksamhet som kommer att förstöra dessa naturvärden har inletts.

Samtidigt ska Mellanskog, inom lagens råmärken och skogscertifieringens föreskrifter, främja medlemmarnas ekonomiska intressen och näringsverksamhet.

Eftersom skogen i Bunge enligt laga dom står på en kalkstenstäkt inte på skogsmark, och ingen konflikt därmed finns med certifieringsregler och spårbarhetscertifikat, beslutade Mellanskog att skriva kontrakt på avverkningen. Risken för negativ publicitet bedömdes som stor men samtidigt är det är vår skyldighet att bistå medlemmar med skogliga tjänster, speciellt där vi har förvaltningsavtal.

Mellanskogs roll

Mellanskog är underleverantör åt Nordkalk i detta ärende och har tecknat en avverkningsrätt. Personal som arbetar med avverkningen är informerad om att ej argumentera med demonstranterna utan att istället dra sig tillbaka. Kommer demonstranter inom säkerhetsavstånd stängs maskinerna resp röjsågarna av och Nordkalk informeras. Nordkalk har att kontakta polis med begäran om avhysning och ansvarar för dialogen med såväl polis som demonstranter.

Sammanfattning av rättsprocessen

• 2006 Nordkalk får tillstånd av miljödomstolen att öppna två provbrott.

• 2008 Miljödomstolen säger nej till begäran om kalkbrytning.

• 2009 Miljööverdomstolen uppäver beslutet från 2008 och beslutar att Mark- och miljödomstolen ska meddela tillstånd och fastställa villkor.

• 2010 HD behandlar ej överklagan och domen från 2009 vinner laga kraft.

• 2011 Mark- och miljödomstolen beslutar avslå ansökan.

• 2012 Mark- och miljööverdomstolen beslutar om tillstånd för täktverksamheten, bortförande av grundvatten samt anläggande av serviceväg och transportband. Nordkalkbeviljas dispens från artskyddsförordningen för de skyddade arter som påverkas inom området.

• Naturvårdsverket begär inhibition 6 juli vilket HD avslår 10 juli.

• Gotland botaniska förening och Svenska botaniska föreningen begär inhibition vilket HD avslår 27 juli.

• Sista dag för överklagan till HD var 2 augusti, 15 överklaganden har inkommit. HD avslår begäran om inhibition 3 augusti för samtliga överklaganden. Arbetet tillåts således fortsätta. Återstår att få besked om HD tar upp inkomna överklaganden av Mark- och milööverdomstolens beslut 5 juli 2012, rörande villkoren för täktverksamheten, till prövning. Själva täkttillståndet fick Nordkalk redan 2009, se ovan.